mån - sön10:00 - 18:00

Dagsbiljett

Barn och ungdomar Kostnadsfritt
Vax145 kr.
Studenter125 kr.

Populära sökningar

Skvallret om Kirsten Munk

Kristian IV kunde styra det mesta i ett rike, men inte Sverige och absolut inte Kirsten Munk. Hon var hans officiella älskarinna, men absolut inte förtjust i rollen som "kungens flickvän utan krona". Deras förhållande utvecklades till en kunglig röra fylld av svartsjuka, hemliga barn och kanske renässansens största gräl.

Fakta och siffror

Period

Kirsten Munk levde från 1598 till 1658.

Äktenskap

Hon gifte sig 1615 med Kristian IV i ett s.k. "morganatiskt äktenskap", vilket innebar att hon inte fick titeln drottning.

Intressen

Kirsten brydde sig om status och självständighet och var känd för sin starka vilja och sitt temperament. Hon var aktivt involverad i hovlivet, men också i maktspel och allianser - inte minst genom sina många barn.

Din familj

Hon kom från en dansk adelsfamilj och fick 12 barn. Barnen var inte kungliga, men många av dem kom att spela framträdande roller, och flera blev viktiga brickor i den tidens politiska spel.

Äktenskap med reservationer, störningar och 12 barn

När Kirsten Munk vid 17 års ålder valdes ut av Christian IV klev hon direkt in i det kungliga rampljuset - men utan den officiella kronan. Hon kom från en adlig, men inte furstlig familj, och därför kunde kungen inte gifta sig med henne officiellt. Istället ingick de ett så kallat morganatiskt äktenskap - ett slags kungligt kärleksavtal där hon fick slott och rikedomar, men aldrig titeln drottning.

På papperet kan det ha varit en pragmatisk kompromiss, men i praktiken var förhållandet långt ifrån harmoniskt. Christian IV var både svartsjuk och kontrollerande, känd för sina våldsamma humörsvängningar, och Kirsten var inte typen som bara lydde i tysthet. Deras förhållande präglades av gräl, misstro och ömsesidiga misstankar om otrohet. Samtidigt var Kirsten höggravid under större delen av sitt äktenskap: På bara tio år födde hon 12 barn (!)

Trots att hon aldrig fick kronan fick Kirsten en central ställning i kungens liv och vid hovet. Hennes barn var nära knutna till maktens centrum och flera av dem fick viktiga positioner. Men med tiden bröt förhållandet mellan henne och Christian slutligen samman - och det hela slutade i en skandal som skakade hela riket.

Renässanskärlek på kollisionskurs

Kirsten Munk hade fått nog. Efter år av graviditeter, svartsjuka och ett äktenskap som aldrig riktigt var jämställt var hon - kort sagt - utmattad. Så när den unge och charmerande Otto Ludwig, hertig av Salm, dök upp var han ett välkommet avbrott från kunglig kontroll och ständig misstro. Och kanske lite mer än så.

År 1628 kulminerade det hela i en av renässansens mest dramatiska händelser: En kväll vägrade Kirsten helt enkelt Christian IV tillträde till sitt sovrum. Hon smällde igen dörren i ansiktet på kungen och det tände en eld i honom som aldrig slocknade.

Skvaller, skandaler och bergfast stolthet

Christian IV, som aldrig varit känd för att ta ett avvisande med ro, fick sin stolthet slagen med full kraft. Han slängde ut henne, bröt all kontakt och - som grädde på moset - lät resa en sten med datumet för hennes avvisande ingraverat. En sorts evig passiv-aggressiv anslagstavla i granit så att alla kunde se när hans heder (och tillträde) förnekades. Och den finns fortfarande kvar. Om du vill se hans stolthet huggen i granit kan du hitta stenen på Frederiksborgs slott än idag - ett sant monument över sårad kärlek och kunglig ilska.

Hovet måste ha kokat över av skvaller om den ödesdigra natten och ryktena spreds snabbt. Det här var helt enkelt renässansens stora skvallerhistoria.